Skatbo?

Skatbo?

Räven gillar sådant som blänker. Några gånger har han nappat åt sig min ring och gått med den i munnen till sin bädd. Jag hann få lite panik innan jag hittade den. Han är som en liten skata som tar saker som glimmar till sitt skatbo. Lika gjorde han häromdagen med en av lillmattes strumpor. Han är så söt.

Dagens utflykt i skogen.

Zallek har haft en paus på två-tre månader när jag varit höggravid och Isolde varit liten. Nu har vi fått lite rutin på tillvaron och tar en riktigt lång promenad i skogen varje dag och tränar lydnad nere vid Kålgår'n nästan varje dag. Miljötränar, till exempel nere på stan, gör vi givetvis också när vi kommer åt och ut till klubben ska vi också åka snart, när vi har bilen någon dag. Roligt att komma igång med träningen igen.

Helmer gästbloggar

Idag har jag, valpen Helmer, varit hos Zallek. Vi har lekt, bråkat om ben och sedan blivit sams och pussats. Vi brukar inte leka med varandra, Zallek har tyckt att jag varit för liten och flytt när jag har studsat efter honom. Men idag har vi brottats, jagat varandra och haft dragkamp hela dagen. Sedan ville jag låna Zalleks ben för det kliar så i mina valptänder men precis då skulle han ha alla ben. Då plockade hans matte fram mitt ben som jag hade med mig, men Zallek skulle ha det också. Då tog hon bort alla ben istället för Zallek blev arg på mig. Men sedan var han nog inte så arg på mig för när matten satte oss bredvid varandra och skulle fotografera så fick jag en puss av honom. Men det gjorde han nog för att han lärt sig att pussa sin kompis Zara när hon sitter bredvid honom, då får de godis. Det fick vi nu också.

Ursäkta för suddig bild, inte det lättaste att fånga detta pussande radarpar på bild.

Annorlunda träning

Nej Räven, en och en halv månad gamla lillmatte är ingen nostarget. Inte heller är hon någon tasstarget. Detta är första gången jag stött på några nackdelar med operant betingning. Vi satt i sängen alla tre och jag tränade lite tricks med Zallek med hjälp av klickern varpå han duttade med nosen på lillmatte och tittade på mig och frågade om han gjort rätt och skulle få en godbit. Sedan provade han med tassen, men det verkade inte heller vara rätt. Visst hade jag, när hon var nyfödd, gett honom godis när han kom nära henne för att han inte skulle bli rädd, men jag tänkte inte att hon skulle bli ett träningsredskap.


Det är just detta som är så häftigt med den här träningsmetoden, att hunden provar sig fram på egen hand efter vad som är rätt beteende. Det stärker hans självförtroende och gör att vi samarbetar istället för att jag "kommenderar". Det är precis så här jag vill att Räven ska göra, och sedan gör det ju inget om man duttar på lillmatte ibland.

Dominans

Just nu i min kurs är det en diskussionsuppgift angående dominans. Jag har läst en artikel som heter "Den missuppfattade dominansen" av Per Jensen, som även skrivit den intressanta kursboken. Artikeln handlar om att dominans inom hundträning har en mänsklig betydelse som gör att dominansen har blivit missuppfattad. Den har fått en betydelse av att vara aggressiv och breda ut sig på andras bekostnad. I en vargflock utövas inte dominans på detta vis, hierarkin kan urskiljas genom att de andra vargarna är ledarparet subdominanta. För att hitta alfa-paret använder man således en uteslutningsmetod.

Mellan mig och Zallek råder samarbete även om det är jag som bestämmer när det ska ätas, promeneras och sovas. Jag är en ledare utan att aktivt utöva dominans, skulle jag vara dominant gentemot honom skulle jag inte ha hans respekt. Man kan ju mer föra en diskussion med hunden. Stämmer detta på alla hundar? Jag tycker att ledarskap har fått en så dålig klang inom hundträning. Kan man inte kallas för lärare istället?

Skriver inte i bloggen så ofta numer men vi lever och mår bra. Igår var vi i skogen och plockade lingon och tränade kontakt.

Comeback!

Igår kväll var jag och räven på agilityträning. Vi trotsade det blöta vädret, därav hade vi ingen kamera med, och till min förvåning var det fler där. Vi träffade på Asta och Freja med mattar, hundarna blev jätteglada av att se varandra. Eftersom det var flera månader sen vi körde agility lekte vi lite bara. Vi tog lite hopphinder, tunnlar och slalom. Hade inte funderat ut någon speciell kombination utan ville bara aktivera honom lite och påminna honom om hur kul det var. Slalomen tog han utan problem.


När jag rörde mig mot bilen för att åka hem sprang Zallek upp på A-hindret och stannade där. Han ville inte åka hem så vi får väl åka dit snart igen.

Sovstilen

Kompisen Helmer

Zallek har fått en ny kompis i familjen. Han heter Helmer och är en blandning mellan parson russel terrier och dansk-svensk gårdshund. Det är husses syster med familj som har förärats med denna söta lilla skapelse. Han är bara åtta veckor så Zallek tyckte han var alldeles för liten och ville helst gå undan när Helmer struttade efter honom. Kanske vet han inte riktigt vad det är för något?

Helmer är en väldigt duktig liten valp. Kissar ute, kommer när man ropar och är väldigt lugn. Han kommer bli en fin lekkamrat bara han växer på sig lite.