En tredjeplats igår!

...och en tredje pinne så tekniskt sett kan vi hoppa upp till klass två. Men vi väntar tills vi har tre pinnar i agilityklassen också. Där har vi inte ens börjat träna knappt.

Andraplats i Dala-Floda

Avslut på kontaktfältskursen

Idag hade vi den sista av fem träffar på specialkursen i agility. Jag och Zallek är långtifrån klara med kontaktfälten men vi är på god väg och jag hoppas att vi kan börja starta i agilityklass på tävling nästa år. Han saktar ned på kontaktfälten på mitt kommando och utan störning. Det är svårt att få honom att stanna när han gör något som han är van vid ska gå väldigt fort och är så väldigt roligt. Det märktes tydligt idag då han var alldeles full av energi och bara studsade runt till en början. Min räserfräsräv!

Gjorde en upptäckt när jag skulle servera store Kellaz hans frukost. Han satte sig ned för att vänta på "varsågoood" och jag satte ned skålen och satte mig på golvet. Vad gjorde han? Han tittade upp över höger axel där jag brukade stå när jag serverade frukost. Han tittade och tittade rakt ut i luften och sedan började han dregla och pipa av otålighet. Nu gäller det att tänka om...

Semester

Lite sent kommer nu bilderna från semestern uppe i fjällen. Vi bodde i en stuga med en prima spårskog som granne, hade gärna stannat mycket längre. Efter en dag i naturen kunde vi slappa hemma i stugan framför brasan. Mycket lydnad blev det också, det är så mycket lättare att gå ut och träna när man har en riktig gräsmatta utanför dörren och inte vår lilla plätt här hemma.

Hundarna älskade att vara ute, man kunde knappt röra sig inomhus innan de tittade förväntansfullt på en. Speciellt Kellaz eftersom han fick bada i sjön och simma efter pinnar. Zallek spårade klockrent, tog vinklar och spår som legat länge. Min fina guldhund!

Uppe på fjället.

Fjällräv

Fjällschäfer?

Fjätfallen

Pinnlopp!

Ja, idag har jag och Zallek tävlat. Vi kom 6 av 43 tävlande och fick därmed en uppflyttningspinne och pris. Idag är jag stolt över min fina räv. Vilken debut!

Cykla!

Har fått låna en springer (en sådan sak som man sätter på cykeln och kan fästa i hundselen) av en vän. Så nu är jag och Kellaz ute och cyklar på kvällarna när det blivit svalt. Det är inte några långa vändor, ett par kilometer max. Det svåra med det hela är att han ska använda alla gångarter, travar de bara blir det för jobbigt för dem. Annars går det bra, det blir lite ivrigt ibland bara så man får vara på alerten så att han inte glömmer bort vad det är vi gör.

Nattur

Har köpt reglerna för lydnad och bruks.

Kennelläger

Nu är vi hemkomna från fem dagars kennelläger med spår, lydnad, uppletande, rapport och lite agility. Det var Kellaz kennel som anordnade men Zallek var med han också. Det var roligt att se Kellaz syskon igen. Tyvärr missade vi när kullen fick testa på skydd men vi ska försöka ta igen det någon dag. Jag fick lite tips angående att Kellaz inte vill släppa föremål så gärna så nu har vi fått bukt med det. Plus en massa andra grejer som vi kommit en bit på väg med. Det var så skoj att ägna nästan hela dagarna åt träning. Och dessutom var hela familjen med.

Idag ser det ut som ett helt hunddagis när vi är ute på promenad
för jag har hand om Helmer.

Semesterlektyr

Vi lever och mår bra. Det var ett tag sedan senaste inlägget men vi fortsätter som förut. Jag har nu semester och har fått för mig att jag ska få mer tid över, tid över till att läsa böcker. Så det blev inhandlat Med sikte på 10:an för Kellaz räkning, Kantarellsök med hund och Hundens språk och tankar av braiga Per Jensen.

Stora förväntningar vilar på dessa blad.

Om att passa ihop med sin hund

Häromdagen fick jag en komplimang när jag miljötränade med Kellaz. Vi passade så bra ihop sa hon som gick förbi. Då blev jag glad för det såg säkert fint ut där jag satt på en bänk med honom mellan knäna och vi hade det tryggt och bra. Men då tänkte jag att vi är ju varandras motsatser, jag är lugn och försiktig och han är... ja, tvärtom, just nu i alla fall. Hur kan vi då passa ihop? Eller kompletterar vi varandra? Jag och Zallek är mer lika, och vi funkar bra tillsammans. Men jag och Kellaz har mycket att lära av varandra, och det är väl det som är det bästa. Och jag gillar utmaningar. De senaste dagarna har vigts åt miljöträning, en liten specialité jag har.

Denna fontän utforskade K idag med skräckblandad förtjusning.

Att ha fokus

Jag har lite svårt för att planera, inte i allmänhet men att planera min hundträning. Riktigt så ambitiös så att jag har en hundträningsdagbok är jag inte. På den punkten är jag lite mer spontan och det har funkat med Z men nu känns det som om det krävs lite mera tanke bakom allt man gör. Egentligen vill jag göra allt på en gång och det är väl det som är problemet.

Detta försöker jag fokusera på just nu (gäller K):

• Stadgeövningar, främst till fria följet
• Att bli lämnad utomhus
• Gå snyggt i koppel
• Snabbt läggande
• Koncentration i spåret

Svårt att veta hur mycket jag kan kräva av honom. Men kul har vi.

Zallek:

• Kontaktfältshindren
• Tävlingsdebuten

Har planerat in en ny tävlingsdebut till slutet av juli men agilityklass får vänta lite till. Vi går nu en specialkurs i kontaktfälten, vi har faktiskt haft träff idag. Det är roligt att gå kurs igen.

Dagens bad

Därför har jag alltid sele på mina hundar

Det började för många år sedan med att Zallek, med sitt lilla huvud, kröp ur halsbandet om det hände något otäckt. Då skaffade jag honom en sele modell normal där man sticker in huvudet och knäpper runt magen. Men tji fick jag för även den kröp han ur. Y-sele blev det självklara valet, det bekväma valet, för både mig och min hund. Jag vill inte skada min hunds hals. För även om de går fint så kan det förekomma oväntade ryck såsom att jag ramlar. Halsband ger skador på muskler och benvävnad. Och det känns tryggt och skönt med sele, det som är tryggt för matte är också tryggt. Titta in detta: http://www.sagnej.n.nu/fakta

När jag var på läger fick jag rådet att sätta stryphalsband på Kellaz. Det finns ingen risk att det ska hända. Han skulle inte fatta att det som ger obehag kommer av att han drar i kopplet. En annan tyckte att sele gör att de drar mer. Att det på något sätt skulle vara en medfödd reflex. Nu kör vi hårdträning för att Kellaz ska gå fint i kopplet, och han gör framsteg.

Läger dag 2 och kurs

Dagen på lägret såg ungefär ut som dagen innan. Och det gick nästan lika bra som dagen innan vilket är helt klart godkänt för en sjumånaders schäfer. Idag fick jag fler men individanpassade tips på hur jag ska kunna lära in lydnaden. Bra att man får det rätt från början än att man ska gissa sig fram. Jag har blivit ifrågasatt om varför jag har sele på Kellaz. Det är väl inget konstigt med det?

På kvällen var det Zallek och matte-tid, mycket trevligt, för vi var på kurs på gamla kära klubben för Ullis igen. Nu var det kontaktfälten som det skulle tas itu med. En bra skara kursare, så det ska bli roligt att följa varandra. Det var för längesen man gick kurs för någon annan, det känns liksom som om man är på fel sida numer. Till nästa gång ska vi träna på att hundarna ska stå kvar en stund på targeten (en musmatta) med tassarna. Gärna i en trappa eller liknande.

Uppletande

Läger dag 1

Imorse bestämde jag mig för att lämna Zallek hemma hos husse och lillmatte och bara ta med mig Kellaz. Det var han som behövde det mest och så var det för varmt för att någon av dem skulle kunna sitta i bilen. På förmiddagen var det skogsarbete som stod på schemat. I spåret var Kellaz väldigt svajig, eftersom han var ovan vid vinklar i spåret. Det var ett rent appellspår med enbart spårpinnar i spåret. Han klarade dock av spåret utan några stora problem, men jag fick läxan att ge honom mer trygghet i spåret och vara mer tydlig. Sedan ska jag hålla mig till raka spår ett tag till. I skogen hann vi även med uppletande, vi gjorde korridorvarianten som var en kul och enkel aktivitet. Gillade att se K med SBK-tjänstetecken arbeta lös i skogen, helt fokuserad på uppgiften. Han är härlig att jobba med.

Eftermiddagen vigdes åt lydnadsträning på planen. Det var mycket lyssna och titta och det var vad Kellaz behövde. Nu har vi fått praktiska, fiffiga tips på hur vi lär in några av momenten i lydnadsettan. Mycket rolig dag och jag ser framemot morgondagen.

Zallek har gått på stan och åkt buss. Han var nästan lika trött som Kellaz när vi kom hem.

Hundveckan

Två kvällar i rad har jag nu varit på klubben och tränat agility med Zallek. I måndags hade jag hand om träningen och i tisdags var det uppvisning. Då körde vi en ganska svår bana. Imorgon ska jag återigen till klubben, men då utan hund. Och i helgen är det läger för hela slanten.

Premiärbad häromdagen. Det gillades av K.

Det är en himla åtgång på ben nu för tiden. (Hunden på bilden har inget med påståendet att göra.)

Modellerna orkar inte ens stå upp

Det är ju roligare att göra aktiviteter om man har bra grejer att arbeta med. Gjorde därför en beställning hos Animail i samband med nytt foderinköp. Lite spårsnitslar, selar och grejer. Allt i gult. (?)

Spårsele storlek växa i

Tjänstemärke till söket

Reflexväst med knäppning

Ensamtid och med agility i blodet

Kellaz skulle vara helt ensam för första gången häromdagen. Därför tog jag och lillmatte honom till rastgården där han kunde trötta ut sig en stund. Där kikade han på andra vovvar, lekte med pinnar och tränade kontakt och inkallning. Skönt att veta att han inte kan springa iväg någonstans. Trött blev han, då bytte vi hund till Zallek som fick åka med till klubben på korvgrillning och agilityträning. Ett lyckat påhitt där vi körde bana. Lillmatte imponerade på alla genom att i pauserna "torrhandla" ute på planen. Alltså springa en bana utan hund, för att veta hur man ska göra i banans olika delar. Hon gjorde precis som jag, sprang, snurrade och viftade med armarna. En riktig naturbegåvning!

Nyfiken var jag när vi kom hem. Vad hade K gjort? Kanske hade det varit jobbigt för han gick och lade sig när vi kom hem.

Rastgården

Lika barn leka bäst

Bästa lekkamraten man kan tänka sig.

Jaga och brottas.

Orken tog aldrig slut. 

Han är ju för söt vår lilla valp.

Klart Zallek var med på ett hörn.

Dogbag

Plopp sade det en dag när husse var ute med Kellaz. Kellaz hade hoppat efter ett löv och kopplet gick sönder, antagligen fjädern i haken som gett upp. Tur att det inte var en katt eller något liknande han hoppat efter. Det var inga problem att byta kopplet på Arken Zoo, vi fick också en Dogbag med oss hem. Det kan man läsa om här. Lite godis, schampo, bajspåsar, erbjudanden, burk och en snygg väska att ha alla grejer i.

Inspektion 1

Inspektion 2

P som i passivitet, och pannkaka...

Det var en lugn valborg. Zallek var helt lugn och det var Kellaz också. Man kan ju säga att det var hans första fyrverkerikväll då han var så liten på nyår.

Idag gjorde vi en utflykt med pannkakslunch till klubben hela familjen med lite agility och mest passivitetsträning. Kellaz blev rejält upprörd när jag var ute på plan med Zallek. Zallek fick ingen avancerad hinderkombination, vi tränade på vårt "ut".

Lätt med tunnel

Plättlätt med tunnel

Fick springa fritt

Dricka?

Prova-på

Nu är skorna testade och jag tyckte att det var skönt att ha dem på mig. Bättre fäste än vanliga gymnastikskor och inte klumpiga som mina vandrarkängor. Bra investerade pengar.

Skorna testades på agilityns prova-på-dag på klubben. Med andra ord så fick Zallek komma ut lite, ligga i buren och gnaga ben mellan gångerna han visade upp en bana. Det gick bra, lite småfel, men ingenting allvarligt. Vi hade kul helt enkelt. Och mycket folk kom, det var jätteroligt och något som jag tycker ska bli en tradition.

Inte det bästa loppet, men det enda som fastnade på bild

Agilityskor

Fotbollsskor för grus är bäst att ha när man kör agility har jag alltid fått höra. Nu har jag skaffat mig ett par som jag ska testa imorgon. Annars har vi varit på Borlänge BK på öppet hus idag.

Kan man springa bättre nu?

Bör börja tänka på mål också (planera)

Kellaz på sin första lydnadsträning på klubben, eller tisdagsträning som det kallas. Vi gjorde inte mycket men det gav mycket. Inser att vi behöver träna mycket mera hemma, men det blir väl så när man börjar om från början med en ny hund. Tror att K kan lika mycket som Z. Men det är målet.

Kellaz har mål i sikte

Spår m.m.

Zallek och Kellaz fick idag gå varsitt spår som jag lagt på en äng utanför min mammas hus. Det blåste på ordentligt ibland men det gick bra ändå. Jag tyckte det var det första spåret som Kellaz gjorde rätt hela vägen, man kan säga att poletten har trillat ned. Denna gång var också första utan föda i spåret, bara två snusdosor med godis inuti och en repboll på slutet. Zallek kör jag bara pinnar med nu. Han bryr sig inte vad som finns i spåret, så länge det är ett spår så är han nöjd.

Oftast vågar jag inte ha Kellaz lös. Då ska jag vara väldigt säker på att det inte kommer någon eller ha repbollen/mjukosten med mig. Men nu har han visat att han lyssnar, han tvärvände när han fick syn på en hund på granngården då jag ropade. Då kändes det att jag fått den arbetsvilliga hund som jag var ute efter. Glad matte!

Jag och Zallek är anmälda till en kortkurs i kontaktfält (agility). Den kommer att hållas på helgerna. Det ska bli kul att göra något mer med Zallek än bara träna hemma. Det är han värd.

Har börjat lära in inkallning med visselpipa. Just nu kör vi samma princip som med "inklickning", fast med visselpipan.

Husse är också hundaktiv...

...men inte så duktig på att fota till bloggen. Eftersom husse är föräldraledig är det han som har hand om hundarna om dagarna. Det fungerar bra även om det bara är Zallek som är mer tam än vild av småttingarna. Försök själv att hålla reda på en sex månaders schäfer och en busunge på ett år och åtta månader. Häromdagen var de till hundrastgården, långpromenader gör de nästan varje dag, sedan brukar de träffa hundkompisar av alla de slag. Tur att inte matte var med när Kellaz manglade en tolvveckors italiensk vinthundvalp!

Sedan fick husse beröm av polisen för att K gick så fint i kopplet. De råkade väl titta just då.

Tom bädd, sover fortfarande under sängen även om det gör ont så man nästan skriker när man tar sig ut.

Miljöträning i K:s födelsestad

Igår var vi vid grannstadens stora köpcentrum för att mijlöträna. En lördag eftermiddag var där fullt av liv och rörelse, vi tittade på människorna, bilarna, gick i trappor och över gångbroar. Över gångbroarna var värst för en höjdrädd schäfer. Men det gick över fort, precis som det ska. Ett plus var att det fanns många fåglar att titta på.

Har nu blivit medlem grannstadens brukshundklubb också. Så det blir läger där för mig och hundarna en helg i maj. Det ska bli roligt.

Gå på galler.

I tunnlar.

Laddning inför säsongen

Inga monster under sängen här inte.

Uppdatering: Zallek har bytt foder, igen, jag vet att det inte är bra, men funkar det så är det sista bytet. Nu får han Halla Lamm & ris, med mindre fett än Halla Medium. Två fodersäckar betyder mindre plats i klädkammaren men det får gå ändå.

I helgen hade vi sista inomhusträningen. Det gick bra förutom att jag själv inte var så uppmärksam. Nu är det bara att vänta på att den sista snön ska försvinna.

Snart drar säsongen igång ute på klubben och det verkar som det blir extra mycket denna gång. Det blir en kort men intensiv period. Har planerat in både det ena och andra under maj månad. Den som lever får se.

Jag och K har haft möte...

...inte själva förstås. Han fick följa med till klubben på instruktörsmöte och han fick godkänt i uppförande. Det var mycket jobbigt för honom att sitta så stilla, men jag hade mjukosten med. Igår tog vi en tur på sjön med långpromenad, kontaktövningar och godissök, bara vi tre.

En sista tur på isen.

Växer både fysiskt och mentalt.

Förståndigare hund får man leta efter.

En av få stunder som hundarna lämnade min sida.

Miljöträning till påsk

Tog chansen och körde miljöträning med båda hundarna när det var långhelg med agilitytävlingar nära oss. Kellaz tyckte det var hemskt jobbigt efter bara tio minuter men då åkte mjukosttuben fram och då gick det bättre. En rolig utflykt. Imorgon väntas ännu en utflykt med miljöträning; V75 på Romme. Miljöträning är viktigt, viktigt.

Mjukosten lugnar.

Klart hela flocken är med.

Ett växande problem

På en ledig fömiddag kan man ta ungen och valpen med till zoo-affären för att kika lite. Ungen tycker om att titta på de små kaninerna och marsvinen, och ja, det gör ju valpen också. Med mig hade jag även mjukosttuben som har visat sig funka mycket bra på Kellaz. Med oss hem fick vi en hink med träningsgodis. Jag kikade även på större sele och en stor bädd till K, det är svårt att veta hur stort man ska köpa (undrar hur stor han blir!?), jag vill inte köpa nytt hela tiden.

Lillmatte bär hem skörden

Spår och uppletande

Imorse träffade vi hundkompisen Asta med matte, för vi kunde inte hålla oss längre. Vi skulle ut och spåra. Det var lite för tidigt, eller så ville snön ligga kvar lite för länge, men en smal remsa med barmark fann vi. Kellaz fick ett cirka 20 meter långt födospår som gick bra, han har gått lite spår tidigare så vi hoppas kunna försvåra snart. Zallek hamnade i bakspår.

På eftermiddagen körde vi uppletande i en skogsdunge, Zallek briljerade och Kellaz hittade sin repboll efter en stund. Är så glad för den belöningen funkar mycket bra på honom.

K:s nya favoritträningsleksak

Nej, men guuud vad fjantigt...

Ja, jag har lärt mina hundar att pussa varandra. Men det ligger en tanke bakom, nämligen att bygga upp ett värde för varandra. De är varandras motsatser i det mesta men kommer bra överens ändå, som ansvarsfull matte hjälper jag dem på vägen till ett lyckligare liv tillsammans. Jag kallar det för parövning, men i "Släpp kontrollen lös" kallas det för parallella övningar. Författaren jämför det med riktigt små barn som leker bredvid varandra istället för med varandra. En hund som är osäker med andra hundar kan tycka att det är skönt att få en uppgift där det ingår en annan hund men utan att den direkt behöver interagera med den.

Letar mer inspiration men på tur i parövningfokuset är tass-mot-tass och att samsas om en target.

En i ta(r)get

Nu börjar vi friskna till här hemma och då kan man vara lite aktiv igen. Jättekul! Vi körde på för fullt och åkte till ridhuset på morgonen, lite tidigare så att Kellaz skulle få egentid. Han fick äran att titta på när de tränade rallylydnad, passivitet är det som jag fokuserar på just nu. Idag tog jag inte med någon bur in i ridhuset utan hade den ena i bilen, den är nog också för liten för K. Då blev det inte så rörigt heller. Zalleks agility gick utan problem. När han väntade på sin tur började han dutta med nosen på några ridspön som hängde där, det fångade jag upp, det är bättre än att han sitter och skäller. Sen åkte vi hem och laddade om för en tur på sjön.

Kellaz kollar.

Zallek duttar.

Fint avslut på dagen.

En på och en under

Vissa är förståndiga.

Andra inte, tills de blir för stora.