Välkommen valp!

Att presentera hundarna för varandra var inga konstigheter. De var nyfikna på varandra och hälsade glatt. De lekte en stund. Resan hem gick också bra. Han är lite stressad just nu och var rejält lös i magen. Vad ska valpen heta? Kellaz!

Början till en fin vänskap

God Jul från Zallek

Julafton präglades av lugn och ro. Kanske är det lugnet innan stormen för på torsdag hämtar vi hem valpen. Zallek fick ett aktiveringsspel från Nina Ottosson, av den lättaste svårighetsgraden. Det var roligt tyckte han. Han fattade ganska snabbt vad han skulle göra och han var inte rädd för kopparna som jag var orolig för. Dessa ska vi ha fler av. Och matte fick en schäferbok av husse. =)

God jul!

Julklappen

När Zallek var liten

När man går i valpväntanstider går tiden sakta. 

Minns när vi fick hem Zallek. Han hoppade upp i soffan på kvällen och där sade vi godnatt till honom och gick och lade oss i sängen. Mitt i natten vaknade jag av en liten rävskugga som trippade runt inne i lägenheten. Han var orolig. Trots att han inte varit med mig särskilt länge så lät han mig ta upp honom i min famn och så lade vi oss tillsammans i sängen. Sedan dess har han varit min Zallek nummer ett.

Vem är det här?

Det har varit på G länge (och det har varit hemligt), nu är det äntligen dags för hund nummer två, en rakryggad svart/grå schäferhanvalp. Allt klaffade på en gång med uppfödare och valp. Nu måste man bara väääääänta, men inte så länge. Längtar så efter att få lära känna denna hund och ut på nya spännande äventyr.

MH på sheltie!?

Håller just nu på att läsa in mig mer på MH, korning och alla de där testen. Snubblade då över ett diagram på alla 283 shelties som genomgått ett MH-test (mentalbeskrivning hund). Stackars vovvar!

Ska byta foder, igen, till Nordics spannmålsfria färskfoder. Z bajsar rätt mycket vilket visar att han inte får i sig så mycket näring av maten. Dessutom behöver han inte det där högenergifodret längre då han har börjat äta bättre. Han är rädd att lilla matten ska ta all mat. Knashund! Synd bara att jag precis har köpt en 12-kilossäck av det gamla fodret.

My preciousss...

Zallek efter kastreringen

Nu har det gått över en månad sedan kastreringen och hur har den då påverkat räven? Svar: Han är precis som vanligt fast lite lugnare och inte så intresserad av andra hundar. Förut kunde han ju hålla på och rida på både hanar ock tikar. Men ibland heller inte bry sig alls om en tik i höglöp. Han har inte haft någon explosionsartad fluffpälstillväxt, kissat på sig eller ökat markant i vikt. Liga pigg och tokig som han ska vara. Och kanske lite mer tillgiven... Men framförallt, han har ett stressmoment mindre.

En sådan önskar sig Zallek i julklapp. (Nina Ottosson)

Lyxträning

I kylan var det tydligen ingen som ville åka till ridhuset för att träna, så vi var två tappra som ställde upp bana och tränade så sanden yrde. Det var inte särkilt kallt i ridhuset. Banan var tagen från min A1-utbildning, "skicka-sticka" kallade vi den. För det var verkligen bara att skicka iväg hunden åt ett håll och själv springa åt ett annat. Och det var roligt för idag gick det bra. Lugnt och skönt var det, utan åskådare som gjorde mig nervös.

Nästnästa helg är det hundmässa i Stockholm och jag hade hoppats kunna åka dit eftersom jag alltid missar den av en eller annan anledning. Men jag jobbar min helhelg då och ser inte någon större chans till att kunna be om semester. Suck! Får hoppas på nästa år, eller kanske MyDog i Göteborg i januari.

Zallek är i horisontalläge efter dagens bravader; agility, "lek" med hund i inlägget innan och en massa bilfärd. (Han tycker inte om att åka bil.)

"Så vi möts igen?"

Hundmöte

Zallek har haft skola idag. Min tanke är att han ska lära sig att vara mer tydlig i sitt språk och våga säga ifrån. (Kan han det?) Han fick en dejt med en typiskt-burdus-gåpåig-fysisk lek-hund. En väldigt schäfrig hund helt enkelt. Till en början är han bara avvaktande och undergiven men morskade till sig efter en stund. Lade hon tassen på hans rygg surnade han till på en gång. Men annars var det väl lite obehagligt men han tänkte nog "okej då".

Två helt olika leksätt representerade

Försiktig vs Burdus

Avrundar med ett märgben hemma i bädden.

Uppsala

Har haft en weekend i Sveriges fjärde största stad. Zallek har mest fått ligga på soffan, men det behövs ibland det också. Husse hade glömt hundmaten hemma så vi åkte iväg och det slank med lite andra grejer också. Letade egentligen efter spårsnitslar och klickstick men så välsorterad var inte Zoo Grissly, det såg precis ut som Arken Zoo, och var precis som Arken Zoo. Istället blev det ett paket tuggpinnar, äntligen har han börjat tugga mer ben, ett svenskt märke av typ Dentastix (men det ordet får man inte säga högt) och till stor glädje en aktivitetsboll som han inte är rädd för. Den har han puttat fram och tillbaka bra många gånger, den förra jag hade tyckte han var plastig och läskig men denna av gummi var mer tyst och smidig. Hurra!

Inköp från Grissly Zoo,

Så här glad blir man när man kommer hem igen: Skuttar upp i sängen gräver en stooor grop och sedan ligger man där och åmar sig ett tag. Så gör man!

Böcker

Jag har hört mycket gott om boken Släpp kontrollen lös och eftersom det är en bok från Canis så kan den inte vara alltför tokig. Tydligen har det utbildats speciella SKL-instruktörer. Därför tänker jag nu ge mig in i detta ämne och hoppas komma ut mycket hundklokare. Det låter tämligen intressant med tanke på vad jag har för hund. Med i beställningen slank det med en bok om aktivering då jag saknar en sådan i bokhyllan, men denna såg lite trist ut vid en första genomblick. 

Återkommer med recension.

Den roligaste shoppingen av dem alla

Fick hem lite varor från K9 Hundkompaniet här om dagen. Har aldrig beställt från dem förut men just den här gången var de mest prisvärda och hade de flesta av de grejer jag var ute efter. (Har sparat lite mer önskeprodukter till en annan gång.) Det var ganska svårt att till exempel få tag på ett tjänstetecken som passade någon så liten som min räv. Det var till och med lite tajt runt bröstkorgen. Sedan tänkte jag byta ut min spårlina i flätad nylon som man jämt svär över då den fastnar i skogens alla kvistar och stubbar till en plastad variant. En extra klicker blev det och en leksak att träna med också. På leksaken tänkte jag fästa en lina så att jag kan dra den längs med marken, vid agilityn till exempel. 

Tjänstetecken till sökträningen.

Spårlina som jag hoppas på.

Klämma in mycket träning på kort tid

Har nu fått ett slalom som jag är nöjd med tillsvidare. Tack vare att snön dröjer kan vi träna på uteplatsen ett tag till om det inte är kolmörkt. Mörkret tillträder på dagarna vid klockan 15-16 så det är bara lediga dagar som vi kan utöva en sådan skojig aktivitet.

Idag har vi gjort en utflykt i dalaskogarna med hundkompisarna. Förutom massor av lek så hann vi med sök och spårträning. Det gick bra för Zallek. Han blir lätt avundsjuk om man ger någon annan hund uppmärksamhet (surgubbe), inte bra. Men det bevisar ju att han är mer fästad vid mig nu, bra.

Under allt fluff: Ingenting!

Hundars förståelse för människors kroppsspråk

Hundar och människor har levt och arbetat tillsammans under en mycket lång tid. Hunden har domesticerats. Under den tiden har människan avlat på de individer som visat prov på samarbete. Hunden har därmed haft lång tid på sig att studera och lära sig tolka oss. Det sägs att hundar läser oss människor bättre än de läser sina egna artfränder. Kanske vet de mer om oss än vad vi tror? Denna hundars förståelse för mänskliga signaler utvecklas genom en ensam individs livstid men mest intressant är hur den har ärvts och förfinats i flera tusen år.

Under domesticeringen har hunden skiljts från vargen genom dess accepterande av människors närhet.  I samma process selekterades också de hundar som kunde snappa upp information från människorna, till exempel var det fanns mat. När det kommer till mänskliga gester slår hunden både varg och schimpans i att kunna förstå dem. Hunden iakttar människan för att kunna lösa egna problem och härmar därefter. Domesticeringen har gett dem en medfödd förmåga att kommunicera med människor. De har lättare att lära på det viset. (Howell, 2011)

I en studie av Howell och Bennett fick hundar välja mellan två behållare som båda luktade av godis men bara en innehöll det. En demonstratör pekar på rätt behållare och hunden släpps därefter lös, hittar hunden rätt blir den belönad. Detta är ett vanligt experiment för att testa socialkognitiv förmåga. Experimentet var mer framgångsrikt när människan pekade ut den rätta behållaren än när en markering i avvikande färg fästes på den rätta behållaren. Hundarna kunde också generalisera pekningen med att demonstratören pekade med en armbåge, en fot eller nickade med huvudet mot det rätta objektet. Hunden kan förstå när en människa visar något uppmärksamhet och fokuserar själv på det. (Howell, 2011)

En liknande studie där 149 hundar användes och delades in i nio olika grupper gav samma resultat. Ju starkare och ju fler signaler hunden fick från demonstratören desto mindre gick de efter sin egen information. Där fick hundarna välja mellan två skålar, den ena med en liten portion mat, den andra med en större. I en av de nio grupperna fick hundarna välja själva, demonstratören medverkade inte alls, de valde den större portionen mat. De resterande grupperna var graderade från ingen påverkan alls till att demonstratören använde sig av både röst, blick, närmande, att ta i maten och föra den till munnen. Att endast ta maten och föra den mot munnen var det som mest påverkade hundarna att ta den mindre portionen framför den större. Hundar är känsliga för förändringar i kroppspråk, röst, blick och rörelser. (Marshall, 2012)

Referenslista

Howell, Tiffani J., Bennett Pauleen C. 2011 Puppy power! Using social cognition research tasks to improve socialization practices for domestic dogs (Canis Familiaris) Journal of veterinary behaviour 6/2011 s 195-204

Marshall-Pescini, Sarah, Passalacqua, Chiara, Miletto Petrazzini, Maria Elena, Valsecchi, Paola, Prato-Previde, Emanuela 2012 Do dogs (Canis lupus familiaris) make counterproductive choices because they are sensitive to human ostensive cues? PLos ONE 7(4): e35437. doi:10.1371/journal.pone.0035437

Zallek har laddat i tre veckor

Första träningen efter "knipset" och antagligen sista träningen utomhus för detta år. Det gick bra, förutom ett och annat sheltieryck första varvet. På videon korvade det till sig i slalom (såklart), men annars gick även det finfint. Lite gungträning hann vi också med. Det var en rolig klass I-bana, som Wrede gjort.

Lika galen som vanligt

Nu verkar antibiotikan och såret har återhämtat sig fint. Nu börjar vi se Zallek komma fram igen.

Strut på!

Stackars Zallek. Nu måste han fortsätta ha struten på ett tag till på grund av att han slickar för mycket på såret. Det har blivit varit och rött och imorgon kommer antibiotikan som inte fanns att få tag på någonstans i vår stad eller grannstaden. Tycker att det är läskigt att behöva vänta eftersom det kan bli värre.

Sökträning

Nu har vi testat på en till hundsport. Idag var vi med ett gäng och testade på personsök. Det tog lång tid då det var åtta hundar, men man lär sig genom att iaktta, och de var jätteduktiga. Så olika hundar det var. Och alla genomförde söket på olika sätt. Zallek genomförde också på sitt eget lilla vis, han måste först och främst vänja sig vid att hitta gömda människor ute i skogen. Inte helt lätt. Vi börjar nog med att göra sök med sådana som han känner väl.

Strut av!

Nu är struten äntligen av och Zallek börjar bli sig själv igen. Vi får hitta på något roligt snart så att han inte blir alldeles deprimerad. Men han slickar väldigt på såret, det ska inte kunna gå upp nu men det är inte så bra om han slickar jämt och ständigt.

 





Lycklig!



Formen är bra

Nu har det gått en vecka sedan operationen och vi vågar göra lite aktiviteter igen. Zallek har repat sig bra och såret ser fint ut. Det är bara den där struten som är världens glädjedödare just nu och jag känner mig som en elak matte varje gång jag sätter på den, men från och med fredag slipper han den. Han är absolut inte sig själv när han har den på, och när den åker av så är han den där sprittiga, nyfikna räven han brukar vara.

Vi lade spår idag, ett ganska klurigt spår med vinklar, underlagsskifte och störning. Det var i en livlig miljö och jag korsade grusvägar och stigar, mycket av spåret gick i kort gräs. Det gick bra och jag tror att jag har hittat en lagom svårighetsnivå att fortsätta på.

Lycklig hund.

Kursslut och hunddrömmar

Nu är ytterligare en kurs som instruktör till ändå. Den avslutades med träningstävling och det var uppskattat. Det var roligt att vara domare. Vad mina kursare har avancerat snabbt. De är otroligt duktiga, efter bara två kurser gör de en hel bana.

Drömmer om en hund till. Schäfer har varit på tal länge men det skulle vara fint med en till sheltie också. Såg en annons om en tik nämligen så jag frågade Z om han inte skulle ha en flickvän. Är det så dags nu? skulle han ha muttrat innifrån struten om han kunde prata.

Lugn, bara nio dagar kvar...

Allt gick bra

Efter lunch idag packade vi in oss i bilen och körde de sex milen till den "nya" veterinären. Mitt i skogen var det och det var alldeles underbart att vara där, knäpptyst och fridfullt intill skog och berg med vattnet nedanför. Veterinären kändes alldeles rätt från första början, proffessionell, trevlig, hade bra pris samt att han hade bra hand med min räv. Dit går jag igen när jag behöver veterinärvård.

Efter fyra-fem timmar har nu Zallek börjat vakna. Vi har nu satt på honom struten, det är bara för honom att gilla läget för han måste ha den på sig de närmaste tio dagarna. Och det blir ingen agility förrän efter två veckor. Hoppas på att kunna ta med honom ut på uteplatsen snart så han kan kissa. Han har gjort det i bädden några gånger. Kanske ska man försöka få honom att gå några steg innan vi lägger oss för natten, så att man får igång honom lite. Får se om jag kan sova i natt...

Fina utsikten från veterinärkliniken.

Zallek tar igen sig därhemma.

Förträffliga box

Hade kurs med mina duktiga agilityekipage imorse och Z satt i bilen och väntade innan det var hans tur.  Vi hade avslutat träffen med att köra en enkelbox så det var där jag och Z tog vid. Det vi gjorde (på agilityspråk) var en threddle (stavning?) på så olika vis man kan. Vi fick då användning för vår "ut-träning", vilket var mycket förträffligt.

Har nu läst Hundens beteendebiologi III på Linköpings Universitet ett tag och jag är nöjd med kursen. Det är sista steget men denna termin var det ingen träff på plats i Linköping, synd då Svartberg och Mohlin föreläste på de föregående två. Jag har just skrivit klart en inlämning om Hundars förståelse för mänsklig kommunikation. Ett ämne jag själv valt där jag letat reda på artiklar i ämnet och skrivit lite om hur hundar kan lära sig genom att titta på människor, till exempel om människan pekar på något. I en studie visade det sig att hundarna valde en matskål med mindre mat framför en med en större mängd därför att en demonstratör hade uppmärksammat den mindre portionen. Och då hade de kört en stor testgrupp där hundar fick välja fritt mellan de två olika portionerna och resultatet var att de föredrog den större portionen.

Svårt och lätt!

Som matte är man ganska rädd om sin skyddsling. Jag börjar få kalla fötter, Zallek ska kastreras om en vecka. Det finns alltid en risk med att söva ned djur, även om det här är ett litet ingrepp. När ingreppet gått bra är det bara att hoppas att resultatet av det också blir bra. Nervöst!

Idag har vi varit till klubben och tränat. Vi körde gungan och sedan hade jag lite övningar med bara fyra hopphinder i olika kombinationer. Gungan går bra. Vi springer hela vägen ut på brädan och han är inte berörd av vare sig att det rör på sig eller att brädan dunsar till. Kul! Det verkar bli en lätt match.

Att sitta vagn är alldeles utomordentligt, säger Räven.

Träskagility och figuranthusse

På lediga dagen packade lilla familjen ihop sig och åkte iväg till klubben för att stilla mitt och Z:s översvallande agilitybehov. Under natten hade det tydligen varit en monsun som jag sov mig igenom så hela banan som annars ändå är rätt blöt var nu ett träsk. Jag hade hittat en Jaakko-bana som var rolig och redan första försöket gick bra, och snälla husse filmade. Kan tillägga att Jaakko är en duktig finsk agilityutövare som har en/ett speciell/-t sväng/byte.

När vi plockade bort hindren kom två män fram till oss och frågade om vi inte kunde vara figuranter till deras sök. Men eftersom vi hade lilla matten med oss så gav jag bort det eminenta uppdraget till husse som då bara hade fått stå och se på när vi tränade. Men nog ville jag jättegärna vara figurant. Det var en labbe och en riesen och de var jätteduktiga, de skulle till försvarsmakten. Roligt att se.

Spår!

Här följer en recension av senast lästa hundbok: Spår av Christer Hansson. Den kändes för avancerad för mig men ändå så kämpade jag mig igenom den eftersom jag inte ville missa något. Det som var bra var de intressanta fakta som författaren lyfter fram i de inledande kapitlen. Visste ni till exempel att om man sätter på sig ett par sprillans nya gummistövlar kan hunden efter enbart 40 minuter sniffa upp doftmolekylerna man lämnar ifrån sig i ett personspår? Partiklarna har då trängt sig igenom gummit så pass att hunden kan känna dem. Det jag främst ville ha ut av boken var spårskisser och annan inspiration, och det fanns, men det var så mycket detaljer runt om så det orkade jag inte med. Författaren pratade mycket om vindriktningar och olika orsaker som kunde leda till att hunden inte lyckades i spåret och att han hade med sig "rökgrejer" ut i spåret för att se vart vittringen tog vägen. Överkurs för mig men säkert intressant för någon annan. Köp inte boken, hittar du den på biblioteket så låna den och ögna igenom den, mitt tips.

Vad ska man kasta sig över härnäst?

"Zallek lyser upp tillvaron"

Fick denna bild skickad till mig av min sambo för ett tag sedan.

Funktionär

När man inte tävlar själv är det bra att hjälpa till när andra gör det. Klubben hade tävling idag och jag var dataskrivare, förde in resultaten på på datorn. Det regnade hela dagen och det var många strukna. Det var kallt och blött men det var lika engagerande roligt i alla fall. Man blir sugen på att tävla själv, men ändå inte, för det är mycket svårare än vad det ser ut att vara. I en klass blev alla diskade. Det är så det kan gå... i agility.

In i tunneln, och ut, ingen självklarhet.

Sjukling

I förrgårkväll låg Z och gnagde på tassarna jääättelänge, sedan började han tassa runt, runt och sedan gå och sträcka på sig. Då var det helt säkert att han skulle kräkas. För så gör han då. Men det blev inge kräk, han låg (!) på uteplatsen och åt gräs men inget kom upp. Vi gick och lade oss och när jag kom upp på morgonen hade han bajsat inne. Hela dagen igår kräktes han och hade diarré. Idag är han lite bättre, men han är svag och trött, har gjort risavkok men det fnös han åt. Så sjuk kan han inte vara i alla fall eftersom han orkar jaga efter lilla matten som går med gåvagnen.

Men nog är det synd om djuren när de är sjuka? Hörde att det var fler på klubben som hade kräkiga hundar. Kanske något som "går".

Hundkoja

Hemma hos oss finns det ingen risk att hunden blir understimulerad, eftersom han somnar ståendes på köksgolvet, nära att ramla framlänges. "Hopp i soffan" uppmanar jag och han lyder villigt. Imorgon blir också en hårdkörardag, då jag är ledig. Jag åker tidigare till kursen för att lägga spår till Räven som får vara visningsobjekt för hundmassage och sedan sitta i bilen och vänta. Spåret får då ligga i tre timmar. Det är sedan länge dags att försvåra spåren för honom.

Nytt förtjusande skojigt agilityhinder tycker Z som skuttar in så fort vi monterat det, egentligen lilla mattens lektält.

Stretching

Inaktivitet är ett stort nutida bekymmer. Det gäller också våra hundar vilket resulterar i att de blir överviktiga, stela och får nedsatt kondition och styrka. Stretching på hund kan, till skillnad från massage, vara knepigt för en ovan. Man måste ta akt på hundens egen förmåga när det gäller rörlighet. Djuren stretchar själva instinktivt, en hund som inte stretchar själv kan ha problem med sina muskler. Stretching ökar kroppsmedvetenheten och koordinationen. Rörligheten varierar till viss del mellan raser. En förkortad och stram muskel ökar skaderisken. Man kan också lära dem ett kommando för att stretcha själva, som till exempel att buga.

Stretcha aldrig en ouppvärmd hund. Minst 15 min rask promenad behövs för att hunden ska bli varm, men gärna längre. Om man efter träning eller tävling tänkt stretcha hunden skall det göras inom en halvtimme. Det går bra att göra det efter massage också.

Även här är det viktigt att fokusera på ben och tassar. Ha hunden stående eller liggande, stretcha bakben respektive framben framåt, utåt och bakåt. Ge hunden stöd och dra inte i benen. Tryck aldrig på om hunden spjärnar emot.

Zalleks söndag:

Sovmorgon till klockan nio. Upp och iväg till klubben där man får sitta och tråka i bilen medan matte har kurs. Efter två timmar i bil får man komma ut och sträcka på tassarna i 20 minuter innan vi kör ett agilitypass med slalom, platt tunnel, långhopp, däck och kort tunnel samt kontaktfältsträning. Gå en sväng efter det och sen hem och äta sen mat, fastän husse står och steker pannkakor, fick bara äta golvsmulet från lilla matten. När vi ätit åker vi i tråkbilen till Romme där husse ska på tvåtimmarskurs och vi övriga tar en promenad i tråkiga, flacka, totalt svamplösa lövskogar (mattens åsikt). Som om det inte vore nog så åker vi på hemvägen förbi dvärgpudeln Sally med stort S. Men... Z är så trött så han orkar inte leka.

God natt!

Husses år

Nu har jag börjat jobba och även om man är lika aktiv, hundligt sett, som vanligt kan det bli lite svårt att hinna/orka med bloggen alla gånger. Idag har vi kört tasstarget på musmatta, inomhussök, slalom och varit och plockat blåbär. Hussen är nu föräldraledig i ett år, och likaså Zallek. =) De tar långpromenader på dagarna när jag jobbar och så tränar jag med Z när jag kommer hem. Och, oj vilken hyper, studsbolls skälltie jag möter innanför dörren när jag kommer hem. 

På söndag börjar min grundkurs 2, fortsättning på agilitykursen i våras, det ska bli spännande att fortsätta jobba med ekipagen och göra mer avancerade övningar.

Z i blåbärsskogen idag.

Du och jag, Räven...

Idag var vi ute i sista minuten till ett hundevenemang här i stan på grund av sovande flockmedlemmar. Trots att det skulle vara trekvart kvar så var det slut när vi kom. Tråkigt! Det skulle vara tipspromenad, försäljning, utställning och lite annat. Besvikna for vi till klubben istället. Mycket bättre! Och skönt att vara där ensamma som omväxling. Det var lite som på den gamla goda tiden då vi precis hade börjat med agility och Z behövde få träna i ro på allt som var läskigt. Lite skillnad från nu. Då åkte vi dit tidigt, tidigt på soliga sommarmorgnar och var bara glada och hade roligt, bara vi två.

Slalom blir bara bättre och bättre nu. Hussen tycker vi ska tävla. Men jag vill att slalomet ska vara perfekt innan jag bestämmer mig för något sådant. Alla vinklar och ingångar ska sitta med vilken störning som helst. Vi körde en box med slalom, för nackdelen med att träna själv är att man också måste släpa hinder själv.

Det roliga med agility är att det går att klura till det med lite. "Utträning" fick vi också.

Spår istället för bortglömt sök

Den senaste veckan har både jag och husse varit lediga och vi har varit ute och plockat blåbär så ofta vi kunnat. När man plockar bär är det utmärkt att också lägga spår. Jag tycker att Z är ganska säker när han spårar så jag vill försöka försvåra det lite. Det gjorde jag idag, lade över stigar, längs med stigar och lite kringelikrokar. Och han tog det även om han stannade upp och funderade när jag släppte på honom på spåret. Nu kör vi bara på pinnar och det fungerar bra. Skulle egentligen varit med och kikat på en grupp som gjorde sök idag, men det hade jag helt glömt bort. Passar säkert inte min räv i alla fall.

Zallek gillar spår.

Massage

Idag är det allt vanligare att vi utför tränings- eller tävlingsaktiviteter med vår hund och det kräver att vi vårdar den därefter. En hund som sportar kan jämföras med en elitidrottare. Massage på hund är svårt att göra fel och alla hundägare borde göra det då och då. Det är mysigt, du får en stärkt relation till din hund och du kan samtidigt känna igenom hunden efter eventuella skador, fästingar och andra tecken på sjukdom.

Så här gör du:

Välj en tidpunkt då både du och hunden är avslappnade. Hunden märker direkt om du är spänd. Börja med att vänja hunden vid beröringen. Stryk hunden över hela kroppen för att värma upp. Massera mot hjärtat. Förslag på schema är nacke, hals, rygg, ländrygg, bål, säte, insida lår, bakben, bröst, framben och huvud. Fokusera på tassar och ben som lätt blir "trötta". Använd stora händer och var inte nypig i ditt grepp men anpassa kraften efter hundens storlek.

Rasta hunden före och efter behandling och ge vatten. Låt hunden vila efteråt.

Vid träning och tävling, massera med fördel på kvällen. Inte för nära inpå efter träning/tävling då hundens muskler är anspända och den bara kommer att tycka det är obehagligt.

När ska man inte massera? Vid skada eller infektion. Be om råd innan du masserar din hund om den har: hjärtsjukdom, epilepsi, eksem eller om hunden är väldigt spänd.

För en hålligångräv kan det vara skönt att låta tassarna vila.

Källa: Hundmassage och stretching - låt tassarna vila, Anna Holmgren & Marie Söderström Lundberg

Toksheltie

Beslut och nyöppning

Nu har vi i flocken kommit till ett beslut som har varit på G sedan räven kom till oss. Att vi ska kastrera honom. Husse har varit emot det, mest sympatimässigt sådär pojkar emellan. Ha ha. Det har inte varit akut eftersom det ibland kan stå en höglöpstik med rumpan åt Z och han bara går därifrån. Men ibland kan det vara en tik som inte ska löpa på länge, länge och han kan vara jättepå. Det är ju stressigt för stackaren och vi ska ju absolut inte avla på honom, det finns tillräckligt med i hundar i världen som behöver ett hem och han är fel material att avla på. (Men för mig är han finast i världen.) Blir förvånad över att det kostar så mycket, det är inget stort ingrepp och på katter är det dessutom billigare. Vi är såpass aktiva att han inte kommer att gå upp i vikt, fast det skulle han nog behöva och det där med eventuell försämring av pälskvalitén gör oss inte heller något. Nu känns det som att det är helt bestämt. Finns det några fler aspekter man borde ta ställning till?

Vi har varit på Arken Zoo idag, det var nyöppning här i stan och det kommer i fortsättningen bli där som jag går och handlar när jag vill köpa något i fysisk butik. Är glad att det kom någon mer djuraffär eftersom jag inte är nöjd med de tre som finns.

Lilla mattens ettårsdag då vi hade pudel-Ville på besök.

Börja om med kontaktfälten

När vi gick kurs började vi så smått med att lära in kontaktfälten, men jag hade så bråttom med att börja tävla så jag tog mig inte tid att göra färdigt det. Nu har jag börjat och det ska bli riktigt roligt. Har lärt in tasstarget på musmatta och redan applicerat det på kontakthindren ute på klubben. Var ute och tränade en kort sväng idag, det har kommit mycket nytt folk ute på klubben. Förhoppningsvis ska vi få ihop lite samordnade träningar också. Det är roligt när det händer saker. På kvällen har jag tränat inomhus, började med att han skulle sätta sig vid vänstra sidan och sedan lärde jag in gå runt på ett kick.

Fin vovve!

Avskräckande film och busstur

I bibliotekshyllan hittade jag en dvd-film om agility som jag lånade med mig hem och tänkte att "Åh, hoppas den har lite bra material jag kan använda mig av till kurserna och sen kan jag skriva i bloggen om hur bra den var." Förväntningarna höjdes något när jag behövde två olika föremål ur verktygslådan för att överhuvudtaget få ut skivan. Sedan kom besvikelsen. Jag skulle kunna visa den på mina kurser och säga "Såhär ska ni göra... not." Den var rätt gammal och hade helt fel inställning till hur man tränade hund i allmänhet och agility i synnerhet.

Stod och väntade på bussen tillsammans med lilla matten (i barnvagn) och Zallek idag. När den kom visade det sig att det inte var en låg buss utan en rejäl trappa upp. Det är svårt att ta sig in i en buss med barnvagn och att samtidigt ha en smått nervös liten sheltie är extra nervöst för matte. Så när bussen rullade in för att plocka upp oss fällde jag ned ryggstödet helt och slängde hastigt upp mitt fluff i barnvagnen bakom lilla matten (skulle haft en syskonvagn). Där satt de och hade det fint.

Här hade det varit på sin plats med en bild på busstursparet. Men jag hade dåligt batteri och då ville inte mobilen det. 

PS. Filmen hette Våra hundar - Agilityhund.

Rasspecial i sheltiebloggen

Rasen Shetland sheepdog kommer från Shetlandsöarna i nordvästra Skottland. Alla domesticerade djur som hålls på öarna är av mindre typ anpassade efter den lilla ögruppen och även människorna från Shetlandsöarna sägs vara mindre. Konstigt nog är shelties idag ovanliga där.

Sheltien kallas ofta felaktigt för minicollie, men det är en egen ras och inte en variant av collie. Även om collien helt klart har haft inflytande över dess utseende, men inte förrän i början av 1900-talet kom collien in i bilden. Vilka andra raser som har gett upphov till sheltien är inte helt klart, en del hävdar att det är de nordiska spetsarna som fördes in till öarna, det menas också att det är den grönländska yakkin , även holländska skeppshundar nämns i denna fråga. Yakkimasken kallas för övrigt den teckning som Zallek har, den som går ovanför ögonen. Sheltien kallas ibland för toonie dog, toon betyder liten gård, från norskans tun.

Sheltien är  sund, aktiv, alert, vänlig, nyfiken, lojal, villig att arbeta och intelligent och enligt standarden kan den vara reserverad mot främlingar men den ska inte vara nervös. Den är lättlärd och rolig att träna med.

Som hörs på namnet är det en hund avlad för att valla men den är också en utmärkt vakthund eftersom den är så känslig för yttre stimuli. Gårdshund som vallar vore en mer korrekt ursprunglig benämning på rasen. Den vallar med skallet och är därmed en hund som har nära till skall. En sheltie vallar helt annorlunda än, till exempel en border collie som vallar med blicken och kroppsställningen, sheltien vill vara nära när den vallar (då måste den på grund av sin litenhet vara kvick för att komma undan djurens hårda klövar) och går inte på rak linje mot djuren. En sheltie älskar att jobba tillsammans med sin ägare och håller sig runt denna, och blir därmed väldigt olycklig om den blir utestängd från gruppen.

Sheltien är en vänlig själ som närmar sig andra, hundar och människor, med omtänksamhet och vänlighet och tar för givet att andra gör likadant med dem. Kasta dig aldrig över en sheltie, tar du det lugnt och försiktigt tar det inte lång tid förrän du har en liten sheltienos i din hand.

Källa: Shetland sheepdog, Anita Axelsson

En vänlig liten sheltie-räv.

En liten del av Svenska mästerskapen

Vilket hundväder det var idag. Sol, men inte för varmt, då är det härligt att träna hund. Vi stämde träff med Asta och Freja med mattar vid klubben. Och det var lika roligt som förväntat. Först började vi lära hundarna kommandot ut (mycket användbart på agilityplanen) sen gjorde vi olika variationer på nedanstående kombination.

Glädjesnurr! Vi har kommit till klubben.

En liten del av årets SM-final i smallklassen. Banan är gjord av Åsa Wrede.

Det är SM. Publiken är spänd av förväntan.

"Kör!"

Z klarar sig bra utan matte, så länge som han ska in i en tunnel.

Räserfräsräv

Tog ingången åt rätt håll, denna gång.

Det måste ha blivit tvärstopp i magen

Drömmer om klubben

Nu var det ett rejält tag sedan vi var ute på klubben och tränade, vi har haft främmande och varit på semester och nu fyller lilla matten år. Under tiden kollar jag in lite kombinationer som jag är sugen på. Vi kämpar på med slalomhindret här hemma och det går framåt.

Femman och tian byter plats då det ska vara rak ansats till däcket och jag byter ut gungan av samma anledning.

För en gångs skull önskar jag att jag hade en iphone, för i appstore finns en app där man kan rita egna banor. Den heter agility imap.

Ärtknubben

Det finns en fin utkiksplats några mil bort från oss som heter Ärtknubben, den är inte så liten som den låter på namnet.

Malmöbesök i form av blandrasen Sigge.

En liten bit av utsikten.

Det går ganska bra med slalom just nu, han tar alla tolv pinnar i en väldig fart, nästa steg är att klara det med störning och att jag springer före.

Hundrastgård

Igår invigde vi den sprillans nya hundrastgården i stan. Den var liten, men ändå en hundrastgård. Har saknat en i flera år och, har jag hört, efter många påtryckningar finns det nu en för oss också.

Försiktig till en början. Håller sig i bakgrunden med kompisen.

Försiktig, men nyfiken.

Efter springet i rastgården var det dags för ett svalkande bad på hundbadet, för de som hade lust.

Vissa badade.

Andra inte.