Hundars förståelse för människors kroppsspråk

Hundar och människor har levt och arbetat tillsammans under en mycket lång tid. Hunden har domesticerats. Under den tiden har människan avlat på de individer som visat prov på samarbete. Hunden har därmed haft lång tid på sig att studera och lära sig tolka oss. Det sägs att hundar läser oss människor bättre än de läser sina egna artfränder. Kanske vet de mer om oss än vad vi tror? Denna hundars förståelse för mänskliga signaler utvecklas genom en ensam individs livstid men mest intressant är hur den har ärvts och förfinats i flera tusen år.

Under domesticeringen har hunden skiljts från vargen genom dess accepterande av människors närhet.  I samma process selekterades också de hundar som kunde snappa upp information från människorna, till exempel var det fanns mat. När det kommer till mänskliga gester slår hunden både varg och schimpans i att kunna förstå dem. Hunden iakttar människan för att kunna lösa egna problem och härmar därefter. Domesticeringen har gett dem en medfödd förmåga att kommunicera med människor. De har lättare att lära på det viset. (Howell, 2011)

I en studie av Howell och Bennett fick hundar välja mellan två behållare som båda luktade av godis men bara en innehöll det. En demonstratör pekar på rätt behållare och hunden släpps därefter lös, hittar hunden rätt blir den belönad. Detta är ett vanligt experiment för att testa socialkognitiv förmåga. Experimentet var mer framgångsrikt när människan pekade ut den rätta behållaren än när en markering i avvikande färg fästes på den rätta behållaren. Hundarna kunde också generalisera pekningen med att demonstratören pekade med en armbåge, en fot eller nickade med huvudet mot det rätta objektet. Hunden kan förstå när en människa visar något uppmärksamhet och fokuserar själv på det. (Howell, 2011)

En liknande studie där 149 hundar användes och delades in i nio olika grupper gav samma resultat. Ju starkare och ju fler signaler hunden fick från demonstratören desto mindre gick de efter sin egen information. Där fick hundarna välja mellan två skålar, den ena med en liten portion mat, den andra med en större. I en av de nio grupperna fick hundarna välja själva, demonstratören medverkade inte alls, de valde den större portionen mat. De resterande grupperna var graderade från ingen påverkan alls till att demonstratören använde sig av både röst, blick, närmande, att ta i maten och föra den till munnen. Att endast ta maten och föra den mot munnen var det som mest påverkade hundarna att ta den mindre portionen framför den större. Hundar är känsliga för förändringar i kroppspråk, röst, blick och rörelser. (Marshall, 2012)

Referenslista

Howell, Tiffani J., Bennett Pauleen C. 2011 Puppy power! Using social cognition research tasks to improve socialization practices for domestic dogs (Canis Familiaris) Journal of veterinary behaviour 6/2011 s 195-204

Marshall-Pescini, Sarah, Passalacqua, Chiara, Miletto Petrazzini, Maria Elena, Valsecchi, Paola, Prato-Previde, Emanuela 2012 Do dogs (Canis lupus familiaris) make counterproductive choices because they are sensitive to human ostensive cues? PLos ONE 7(4): e35437. doi:10.1371/journal.pone.0035437