En massa att fira

Idag fyller husse år. Det ska vi fira. Med lite god mat och så till kvällen, när han kommer hem. Matte har klarat av agilityinstruktörskursen och har bara en hemskrivning kvar. Det ska vi fira. Bloggen har, i veckan som var, fyllt ett år. Det ska vi också fira.


Grattis bloggen!

En bild från första inlägget.

Etologikursens helgträff i Linköping

Så, hur var då etologikursen? Eller den pågår fortfarande men det var föreläsningsdelen i helgen. För det mesta kändes föreläsningarna nyttiga. På lördagen handlade det generellt om etologi och vad man kan arbeta med som etolog. Det förelästes också just om beteendet bland tamdjur och färgseendet hos djur. Färgseendet hos hundar är som bekant inte så bra och det är mycket som man bör tänka på när man väljer färg på saker som man använder i sin träning, till exempel de orange konerna som används i rutan smälter in med det gröna gräset eftersom hundar inte ser röda toner.


På söndagen var det lite roligare för då handlade det om hundars beteende och jag gillade Memea Mohlins föreläsning om hundars signaler då vi gick igenom bilder på hundar som hälsade på varandra på olika sätt.


Zallek har slutat äta igen, det är fodret som inte duger. Jag som tyckte att jag hittat ett perfekt foder. Men han verkar tröttna efter ett tag. Precis så brukar det vara om jag använder samma godis för länge. Ska vänta och se någon dag till, han måste ju bli hungrig.

Återförenade

Höstskogspromenad i bilder

Zallek smälter nästan in i omgivningen.

Räven letar korv som matte kastat in i skogen.

Promenaden blev ett riktigt gympapass med hopp över stock och sten. Se så snabb han är.

Tränade även kontakt i massor och det ger bra resultat. Han är riktigt observant på mig nu. Våra promenader är riktigt roliga tycker både hund och matte. Lillmatte tycker också om dem, då sover man så skönt.

Igår var vi förresten och spårade med Asta och Freja. Tror att någon har varit och fifflat med Zalleks spår igen för nu var slutbelöningen, den här gången kaninskinnet, borta igen. Förut försvann ju en vante och det var i samma skog. Inte ens superspåraren springer spaniel-Freja kunde hitta det, och då är det verkligen försvunnet.

Klantmatte

Blev förvånad när jag häromdagen hittade en fästing på räven. Trodde den säsongen var slut. Den hade precis satt sig alldeles ovanför ögat. När jag skulle ta bort den med en bit papper blev huvudet kvar, och när jag fick bort huvudet blev det ett ben kvar i Zalleks hud. Det satt som berget trots att jag petade med en vass pincett (tror jag bara petade in det ännu längre). Peta ska man tydligen inte göra fick jag reda på efter att ha pratat med veterinär. Man kan badda med alsollösning så fixar kroppen det själv efter några dagar. Det blir till en skorpa på huden som man sen tar bort och då följer biten av fästingen med. Hoppas att Zallek klarar sig utan inflammation nu. Har därför införskaffat två O'tom Ticktwister. Med dem vrider man bort fästingen och får ett bra tag och då är det inte lika lätt det blir något kvar. Tydligen ska man inte plocka bort den för hand för då klämmer man på den och fästingen kan tömma sitt maginnehåll och därmed sprida smitta.

Nu är det säkert slut på säsongen men jag är förberedd inför nästa då det även blir fästingmedel för räven.

Klubben

Igår var det möte med agilitysektorn och jag, Zallek och lillmatte passade på att åka ut lite tidigare för att träna. Jag lade ett spår åt räven, som fick ligga i en timme medan vi tränade lydnad. Vi tränade på platsliggning, fritt följ och ställande. Platsliggningen är det som jag lägger mest krut på just nu så att han ska bli mer självständig. Zallek är inte så överförtjust i lydnad förutom inkallning då man får springa fort.


Efter det gick vi spåret som han tycker är betydligt roligare, jag har gjort en skiss nedan. Jag lade hans favoritleksak vanten ganska snart in på spåret för att få upp intresset, i mitten av spåret lade jag en spårpinne som de har på tävlingar och i slutet, harskinnet som är så himla skoj. Spåret gick jättebra och han tappade inte en enda gång. Han tycker att det är jätteroligt att få spåra. Allt detta medan lillmatte sov i bärselen.

Rättelse

Jag måste ändra mig angående att använda lillmatte som target. Det är nog något jag ska träna på med lite äldre barn också, det är de som är läskigast. Sådär kring 3-13 år, beroende på livlighet. Han har blivit skrämd av barn många gånger, på gården till exempel, och sedan hjälper det ju inte att han är ganska så rädd i allmänhet. Rädsla är genen med högst ärvbarhet bland hundar och det är ett stort problem bland shetland sheepdogs.


Läste denna artikel. Scrolla ned om du inte orkar läsa hela.


Rekommenderar för övrigt tidningen Canis att prenumerera på.

Enligt mig är denna typ av klicker den bästa att jobba med. Det är en plastklicker och inte en i plåt som hundar brukar tycka låter obehagligt. Knappen är lätt att trycka på och man kan även trycka på den med foten.