Hundar och människor
har levt och arbetat tillsammans under en mycket lång tid. Hunden har
domesticerats. Under den tiden har människan avlat på de individer som visat
prov på samarbete. Hunden har därmed haft lång tid på sig att studera och lära
sig tolka oss. Det sägs att hundar läser oss människor bättre än de läser sina
egna artfränder. Kanske vet de mer om oss än vad vi tror? Denna hundars
förståelse för mänskliga signaler utvecklas genom en ensam individs livstid men
mest intressant är hur den har ärvts och förfinats i flera tusen år.
Under domesticeringen har hunden skiljts från vargen genom
dess accepterande av människors närhet.
I samma process selekterades också de hundar som kunde snappa upp information
från människorna, till exempel var det fanns mat. När det kommer till mänskliga
gester slår hunden både varg och schimpans i att kunna förstå dem. Hunden
iakttar människan för att kunna lösa egna problem och härmar därefter. Domesticeringen
har gett dem en medfödd förmåga att kommunicera med människor. De har lättare
att lära på det viset. (Howell, 2011)
I en studie av Howell och Bennett fick hundar välja mellan
två behållare som båda luktade av godis men bara en innehöll det. En
demonstratör pekar på rätt behållare och hunden släpps därefter lös, hittar
hunden rätt blir den belönad. Detta är ett vanligt experiment för att testa
socialkognitiv förmåga. Experimentet var mer framgångsrikt när människan pekade
ut den rätta behållaren än när en markering i avvikande färg fästes på den
rätta behållaren. Hundarna kunde också generalisera pekningen med att demonstratören
pekade med en armbåge, en fot eller nickade med huvudet mot det rätta objektet.
Hunden kan förstå när en människa visar något uppmärksamhet och fokuserar själv
på det. (Howell, 2011)
En liknande studie där 149 hundar användes och delades in i
nio olika grupper gav samma resultat. Ju starkare och ju fler signaler hunden
fick från demonstratören desto mindre gick de efter sin egen information. Där
fick hundarna välja mellan två skålar, den ena med en liten portion mat, den
andra med en större. I en av de nio grupperna fick hundarna välja själva,
demonstratören medverkade inte alls, de valde den större portionen mat. De
resterande grupperna var graderade från ingen påverkan alls till att
demonstratören använde sig av både röst, blick, närmande, att ta i maten och
föra den till munnen. Att endast ta maten och föra den mot munnen var det som
mest påverkade hundarna att ta den mindre portionen framför den större. Hundar
är känsliga för förändringar i kroppspråk, röst, blick och rörelser. (Marshall,
2012)
Referenslista
Howell, Tiffani J.,
Bennett Pauleen C. 2011 Puppy power! Using social cognition research tasks to
improve socialization practices for domestic dogs (Canis Familiaris) Journal of
veterinary behaviour 6/2011 s 195-204
Marshall-Pescini,
Sarah, Passalacqua, Chiara, Miletto Petrazzini, Maria Elena, Valsecchi, Paola,
Prato-Previde, Emanuela 2012 Do dogs (Canis lupus familiaris) make
counterproductive choices because they are sensitive to human ostensive cues?
PLos ONE 7(4): e35437. doi:10.1371/journal.pone.0035437