Nu har det gått en vecka sedan operationen och vi vågar göra lite aktiviteter igen. Zallek har repat sig bra och såret ser fint ut. Det är bara den där struten som är världens glädjedödare just nu och jag känner mig som en elak matte varje gång jag sätter på den, men från och med fredag slipper han den. Han är absolut inte sig själv när han har den på, och när den åker av så är han den där sprittiga, nyfikna räven han brukar vara.
Vi lade spår idag, ett ganska klurigt spår med vinklar, underlagsskifte och störning. Det var i en livlig miljö och jag korsade grusvägar och stigar, mycket av spåret gick i kort gräs. Det gick bra och jag tror att jag har hittat en lagom svårighetsnivå att fortsätta på.
 |
| Lycklig hund. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar