Jag har fastnat för det här med hur kommunikationen mellan människa
och hund kom till. Det har tidigare antytts att denna förmåga har hunden
tagit till sig genom operant betingning i människans närhet. Var det inte så
att det var hunden som först närmade sig människan, för födans skull? Istället visar ny forskning på att det ät resultatet av en både medveten och omedveten avel när människan
började använda hunden till olika arbeten och ville ha hundar med god
kommunikativ förmåga. Det var något man fick på köpet, att man avlade på de
individer som hade beteendemässiga och mentala anlag som underlättade interaktion
med människan.
Har också en fundering på om det verkligen kan kallas
kommunikation då avsändaren (människan) kan modifiera beteendet hos mottagaren
(hunden) med en signal (kommando) som betyder så olika för de båda. Det blir en
slags envägskommunikation som missupfattas rätt. Mänsklig kommunikation är
komplex och hundar har som bekant svårt att urskilja mer än enstaka ord
samtidigt som de är mästare på att läsa kroppsspråk och tonlägen. Intressant
det här.
 |
| Kommunikation? |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar